- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Söderköpings stad. För orten se Söderköping, för dagens kommun, se Söderköpings kommun.
Söderköpings stad var en stad och kommun i Östergötlands län.
Administrativ historik
Staden anlades i början av 1200-talet efter en fastställd stadsplan och hela medeltidsstaden var utbyggd cirka 1250. Söderköpings urgamla stadsprivilegier bekräftas 1513 vilken sedan sker åtskilliga gånger.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. Genom kommunreformen 1952 inkorporerades Drothems landskommun och Skönberga landskommun.
Staden gick 1 januari 1971 upp i den nybildade Söderköpings kommun.[1]
Judiciell tillhörighet
Staden hade egen jurisdiktion med magistrat och rådhusrätt fram till 1 januari 1947, då den lades under landsrätt i Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds domsaga och domsagans tingslag.[2].
Kyrklig tillhörighet
I kyrkligt hänseende tillhörde staden Söderköpings församling, vilken namnändrades 1953 till S:t Laurentii församling.[3] 1 januari 1952 tillkom församlingarna Drothem och Skönberga.
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 0506[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet
Blasonering: I blått fält tre balkar av silver, åtföljda av åtta sexuddiga stjärnor av guld ordnade 1.3.3.1.
Motivet kommer från ett sigill från 1430-talet. Vapnet fastställdes för staden av Kungl. Maj:t år 1946. Efter kommunbildningen registrerades det hos Patent- och registreringsverket 1975.
Geografi
Söderköpings stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 151,93 km², varav 150,00 km² land.[5]
Tätorter i staden 1960
I Söderköpings stad fanns tätorten Söderköping, som hade 3 648 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 66,9 procent.[6]
Politik
Mandatfördelning i Söderköpings stad 1919–1966
| Valår | S | C | FR | FP | LP | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1919 | 8 | | | 6 | | | 10 | | 24 | 67,7 | |
| 1920 | 8 | | | 6 | | | 10 | | 24 | 31,4 | |
| 1922 | 8 | | | 8 | | | 8 | | 24 | 41,7 | |
| 1926 | 8 | | 1 | | 4 | | 11 | | 24 | 47,2 | |
| 1930 | 8 | | 4 | | 4 | | 8 | | 24 | 51,3 | |
| 1934 | 9 | | | 7 | | | 8 | | 24 | 53,6 | |
| 1938 | 12 | | | 4 | | | 8 | | 24 | 60,1 | |
| 1942 | 12 | | | 4 | | | 8 | | 24 | 68,7 | |
| 1946 | 11 | | | 5 | | | 8 | | 24 | 69,7 | |
| 1950 | 15 | 5 | | 5 | | | 8 | | 33 | 80,0 | |
| 1954 | 15 | 4 | | 5 | | | 9 | | 33 | 78,0 | |
| 1958 | 14 | 5 | | 4 | | | 10 | | 33 | 81,3 | |
| 1962 | 15 | 6 | | 4 | | | 8 | | 33 | 82,1 | |
| 1966 | 14 | 6 | | 4 | | 1 | 8 | | 33 | 85,7 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Se även
Referenser
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Söderköpings stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 21. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 19 i pdf:en
